Är inte Efraim min älskade son, mitt käraste barn? Trots att jag ofta går till rätta med honom tänker jag ständigt på honom. Mitt hjärta ömmar för honom, och jag måste förbarma mig över honom, säger Herren.
Är då Efraim for mig en så dyrbar son, är han mitt älsklingsbarn, eftersom jag alltjämt tänker på honom, huru ofta jag än har måst hota honom? Ja, så mycket ömkar sig mitt hjärta över honom; jag måste förbarma mig över honom, säger HERREN.
Är inte Efraim en dyrbar son för mig, är han inte mitt älsklingsbarn? Ju mer jag går till rätta med honom, desto mer tänker jag på honom. Därför ömmar mitt hjärta för honom. Jag måste förbarma mig över honom, säger Herren.
Är inte Efraim min käre son, är han inte mitt älsklingsbarn? Närhelst jag går till rätta med honom tänker jag på honom. Därför ömmar mitt hjärta för honom. Jag måste förbarma mig över honom, säger Herren.
Och Herren svarar: Israel är fortfarande min son, min ögonsten. Jag var tvungen att straffa honom, eftersom jag älskar honom. Jag längtar efter honom och kommer att vara barmhärtig mot honom.